Mjuka bottnar

Utgående från vilken växttyp som dominerar på bottnen så delas den upp i olika växtsamhällen. Detta är dock inte alltid enkelt eftersom det ofta förekommer blandsamhällen med många olika typer av växter.

Kransalgsängar

Detta växtsamhälle kännetecknas av kransalger (Characeae) och förekommer generellt sett i havsvikar och andra skyddade miljöer längs med kusten. Den gröna borststräfsen (Chara aspera), den röda rödsträfsen (Chara tomentosa) och den lite mindre havsrufsen (Tolypella nidifica) hör alla till gruppen kransalger. Borststräfse breder ofta ut sig som gröna mattor på lite mjukare botten. Rödsträfsen kan växa i stora tjocka tuvliknande mattor, t.o.m. ner till 5 meters djup.

Bild 1: Kransalger (Chara sp)

Bild 2: Borsträfse (Chara aspera)

Bild 3: Rödsträfse (Chara tomentosa)

Kransalgerna har snäva miljökrav vilket gör att de är känsliga mot förändringarna i sin livsmiljö, såsom övergödning och muddring. De är de första arterna som försvinner om vattenkvaliteten blir för dålig. Kransalger är därför en s.k. indikatorart i vår vattenmiljö. Dessa samhällen har även höga miljövärden eftersom de bidrar till filtreringen av avrinnande vatten från kustlandet, samt att dessa samhällen är bra lek- och uppväxtområden för fiskar.

Kärlväxtsamhällen

Kärlväxtsamhällen kan vara svåra att beskriva eftersom de består av en bred samling av växter som har varierande krav på sin levnadsmiljö, spridd utbredning och ibland bildar blandsamhällen tillsammans med kransalger. Dessa blandsamhällen är viktiga lek- och uppväxtområden för fiskar, såsom gädda, abborre och mört. Dessa samhällen bidrar, precis som kransalgsängar, till filtreringen av avrinnande vatten från kusten. Den anses även ha höga värden eftersom deras utbredning är större än kransalgernas.

Vanliga kärlväxter som växer här är olika nate-växter såsom borstnate (Stuckenia pectinata) och ålnate (Potamogeton pectinatus), eller ”aborrgräs" som den ofta kallas, samt slingor (Myriophyllum sp.).

Bild 4: Borstnate (Stuckenia pectinata)

Bild 5: Ålnate (Potamogeton pectinatus)

Bild 6: Slinga (Myriophyllum sp.)

Källor

Forststyrelsen. 2010. Skötsel- och användningsplan för Kvarkens yttre skärgård, förslag

Hietikko-Hautala T. 2010. Jääkauden jälkinäytös – Merenkurkun saariston maailmanperintö. Waasa Graphics, Vasa

Lampinen R., Lahti T., Heikkinen M. 2012. Växtatlas 2011. Helsingfors Universitet och Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors. http://www.luomus.fi/vaxtatlas (besöksdatum 18.10.2012)

Rinkineva L., Bader P. 1998. Kvarkens natur. Kvarkenrådets publikationer 10, Vasa

Snickars M., Ek M. 2012. Organismsamhällen på havets botten. Närings-, trafik och miljöcentralen i Nyland, Helsingfors.