Insekter och andra ryggradslösa djur

Under ytan lever också en hel del olika ryggradslösa djur. Flera av dem kan vara larver till olika landlevande insekter t.ex. trollsländor eller fjädermyggor. Musslor, kräftdjur och havsborstmaskar hjälper till att syresätta bottnen när de gräver omkring, och de är viktiga födokällor åt både fiskar och fåglar. De här bottenlevande arterna kan också vara bra indikatorer på vattenkvaliteten och föroreningar, eftersom de är känsliga för förändringar i miljön.

Bild 1: Brun mosaikslända (Aeshna grandis)

Bild 2: Båtsnäcka (Theodoxus fluviatilis)

Bild 3: Båtsnäcka (Theodoxus fluviatilis) t.v. och Blåmussla (Mytilus edulis) t.h

Östersjömussla, vitmärla och ishavsgråsugga hör alla till de vanligaste bottenlevande djuren i Kvarken. Också blåmussla, som har sin nordligaste utbredningsgräns i Kvarken, kan man hitta på hårdare bottnar i områden. Och eftersom ejdrarnas viktigaste födoresurs är just blåmusslor, innebär det att ejdern i princip inte häckar längre norrut än i Kvarkens skärgård. Både vitmärla och ishavsgråsugga, eller skorv som den också kallas, är reliktarter. Ursprungligen var de utbredda på att större område, men efter att inlandsisen smälte och landmassorna höjts, blev de isolerade i Östersjön. De är båda viktiga som mat åt både abborre, hornsimpa och sik. Man kan även hitta olika bottenlevande maskar (t.ex. havsborstmaskar), kräftdjur (reliktpungräka och havstulpan, som har sin nordliga utbredningsgräns här) och snäckor i området.

Bild 4: Havstulpan (Amphibalanus improvisus)

Bild 5: Ishavsgråsugga (Saduria entomon)

Källor

Hietikko-Hautala T. 2010. Jääkauden jälkinäytös – Merenkurkun saariston maailmanperintö. Waasa Graphics, Vasa

Ollqvist S. 2005. Skötsel- och användningsplan för Mickelsörarna-Rödgrynnorna. Västra Finlands miljöcentrals duplikat 121/2005. Forststyrelsen, Vasa

Rassi P., Hyväringen E., Juslén A., Mannerkoski l. 2010. Suomen lajien uhanalaisuus – Punainen kirja 2010. Miljöministeriet och Finlands miljöcentral, Helsingfors

Rinkineva L., Bader P. 1998. Kvarkens natur. Kvarkenrådets publikationer 10, Vasa