Flyttande fåglar

I mitten och i slutet av april kan man följa med fjällvråkarnas (Buteo lagopus) flytt då de är på väg till de skandinaviska fjälltrakterna. Man kan se de flyttande fjällvråkarna från utkikstornet i Svedjehamn, men allra bäst kan man följa med rovfåglarnas flytt om man tar sig ut till Valsörarna. Vid samma tidpunkt flyttar också ringduva, tofsvipa, dubbeltrast och bergfink. Tranor kan även ses i Kvarkenområdet under mars och april. Också ovanligheter som blåhake på väg till sina häckningsområden i Lappland, har man kunnat observera på Valsörarna.

Bild 1: Storlom (Gavia arctica)

Lommar flyttar i stora flockar under våren. Smålommar finns det en del av, även om största delen är storlommar. Och bland dem kan man få syn på den ovanligare vitnäbbade islommen (Gavia adamsii).

Labbar är på väg norrut mot den sibiriska tundran, men deras antal når inte upp till lommarnas. Storskarvar flyttar mot Norge och ryska ishavskusten i början av april, men den talrikaste av dem alla är nog sjöorrarna (Melanitta nigra). De är också på väg norrut och flyttar i mycket stora flockar i april och maj, tillsammans med svärta.

På hösten är sjöorrarna färre, detsamma gäller också fjällvråk (Buteo lagopus), labbar och lommar. Från den sibiriska tundran flyttar änder och vadare söderut. Flockar av tranor och sångsvanar är inte heller en ovanlig syn om höstarna.

Bild 2: Fjällvråk (Buteo lagopus)

Den bästa tidpunkten för att följa med flyttfåglarna är på morgonen genast efter soluppgången. Men en hel del arter, t.ex. sjöorre och svärta, flyttar hellre på kvällen. Rovfåglar och tranor utnyttjar ofta de upplyftande vindarna mitt på dagen.

Bild 3: Tranor (Grus grus)

Källor:

Forststyrelsen. 2010. Skötsel- och användningsplan för Kvarkens yttre skärgård, förslag

Hietikko-Hautala T. 2010. Jääkauden jälkinäytös – Merenkurkun saariston maailmanperintö. Waasa Graphics, Vasa

Kannonlahti J. 2012. Merenkurkun linturetkiopas. Vaasan yliopisto & Levón-instituutti, Vasa

Rassi P., Hyväringen E., Juslén A., Mannerkoski l. 2010. Suomen lajien uhanalaisuus – Punainen kirja 2010. Miljöministeriet och Finlands miljöcentral, Helsingfors

Rinkineva L., Bader P. 1998. Kvarkens natur. Kvarkenrådets publikationer 10, Vasa

Valkama J., Vepsäläinen V., Lehikoinen A. 2011. Suomen III Lintuatlas. Luonnontieteellinen keskusmuseo ja ympäristöministeriö. http://atlas3.lintuatlas.fi (besöksdatum 15.10.2012) ISBN 978-952-10-6918-5