Stränder

På grund av landhöjningen förändras strandzonen och dess växtlighet hela tiden. Men på kortare sikt påverkas den också av skillnader i vattenståndet, vind, vågsvall och is. På en exponerad strand och på öar i yttre skärgården har växter svårare att rota sig och få tillräckligt med näring. Därför har sådana stränder mycket färre arter än stränder i skyddade vikar eller i inre skärgården.

I skyddade vikar kan man hitta frodiga strandängar. Närmast vattenbrynet trivs salttåg och krypven, lite högre upp strandveronika, fackelblomster och slåtterblomma. Om man har lite tur och ett vant öga kanske man upptäcker rariteten strandögontröst, som är en endemisk art för Bottniska viken. Det betyder att den endast finns här och ingen annanstans i världen. Betade strandängar är speciellt artrika. Betet hindrar vassen att ta över, vilket tyvärr ofta händer speciellt i inre skärgården. Många av strandängarna i Kvarkens skärgård är väldigt steniga. Fina strandängar kan man dock hitta på Tärnesören (Björkögrunden), Björkös norra och östra stränder, och på Mickelsörarna (Flannskären och Krokskäret). Om man rör sig lite mer söderut kan man få se representativa strandängar på flera öar vid Molpehällorna, till exempel på öarna i Trälhavet.

Bild 1: Strandäng, Slåttskär.

Bild 2: Strandäng, Valsörarna

Stenstränder är mycket vanliga i Kvarkens skärgård och finns i hela området. Stenstränder i ytterskärgården eller på andra exponerade ställen kan vara mycket kala på växtlighet, medan de på skyddade ställen allt mer börjar likna strandängar. Mellan stenarna precis vid vattenbrynet trivs rörflen och den endemiska gultåteln. Lite högre upp ger strandglim, strandveronika och kråkvicker färg åt den annars ganska gråa stranden. Om man är uppmärksam kan man få syn på de lite mer ovanliga arterna besksöta och strandkvanne.

Bild 3: Kal stenstrand

Bild 4: Vegetationsklädd stenstrand, Valsörarna.

Blockstränder är också väldigt vanliga i området, speciellt på Mickelsörarna, Valsörarna och Rönnskären. Alldeles nära vattnet växer det sällan något, men högre upp får rörflen, hallon, renfana och kråkvicker fäste mellan de stora blocken.

Bild 5: Typisk blockstrand, Mickelsörarna.

Grus- och sandstränder är ganska ovanliga i Kvarken. Men om man åker ut till Norrskär eller Storskär (Rönnskär) kan man få se båda typerna. Grusstränder har en liknande växtlighet som stenstränderna, men på sandstränder kan man hitta den rödvioletta strandvialen, tuvor av strandråg eller saltarv som breder ut sig i gröna mattor över sanden.

Bild 6: Sand- och grusstrand, Norrskär.

Bild 7: Sand- och grusstrand, Norrskär.

Klippstränder är inte heller så vanliga i området, och där de finns är de ganska små till ytan. I klippskrevorna trivs växter som tål torka och sol; gul fetknopp, strandglim och kärleksört. Men fina klippor finns vid Norrskär, men också vid Rönnskären (Ytterbådan och ett par andra öar i norr), Molpe (Söderhällorna, Trälhavet) och på de norra öarna vid Rödgrynnorna.

Bild 8: Kala strandklippor, Norrskär.

Bild 9: Några växter har fått fäste i klippskrevorna på strandklipporna, Valsörarna.

På stränderna kan vågor och vind samla ihop alger, vass och annan vegetation i vallar på stranden, i synnerhet på öar längre ut i skärgården. De här s.k. strandvallarna finns i synnerhet på Fäliskäret (Rönnskär), norra sidan av östra Norrskär och på Oxgrynnan väster om Storskär på Valsörarna. Eftersom vallarna är mycket närings- och kväverika, är också vegetationen på dem frodig. Toppdån, vejde och strandvänderot är vanliga arter på driftvallar.

Bild 10: Driftvall, Norrberget på Norrskär.

Bild 11: Vegetationsklädd driftvall, Valsörarna.

Källor:

Airaksinen O., Karttunen K. (red.), 1999. Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna, svensk översättning (Åhman M. och Stenberg M.) av den finska utgåvan Natura 2000 – luontotyyppiopas, Finlands miljöcentral, Ympäristöopas 46, 194 s. 2001.

Forststyrelsen. 2010. Skötsel- och användningsplan för Kvarkens yttre skärgård, förslag.

Hietikko-Hautala T. 2010. Jääkauden jälkinäytös – Merenkurkun saariston maailmanperintö. Waasa Graphics, Vasa

Ollqvist S. 2005. Skötsel- och användningsplan för Mickelsörarna-Rödgrynnorna. Västra Finlands miljöcentrals duplikat 121/2005. Forststyrelsen, Vasa

Rinkineva L., Bader P. 1998. Kvarkens natur. Kvarkenrådets publikationer 10, Vasa