Hedar, ängar och kulturbiotoper

Människan har levt i skärgården allt sedan Kvarkens första skär steg ur havet. Bete och slåtter har format landskapet på öarna, och en fortsatt betesgång stöds än idag för att hålla dessa kulturbiotoper öppna.

Hedar förekommer ofta högst upp i mitten av öarna. De karakteriseras av sin risvegetation (bl.a. kråkris och ljung) och det glesa trädbeståndet av björk, rönn och gran. En del av de här torra hedarna har bildats som en följd av bete, eller genom att marken har bränts. Runt själva heden växer ofta täta enrisbuskar. Förutom risvegetation, växer här kruståtel, stagg, kattfot och mjölkört. Typiska torra hedar kan man hitta på de största öarna vid Rönnskären, Valsörarna, Björkögrunden samt Östra Norrskär.

Bild 1: Hedarna, Valsörarna.

Inlandsisen har också lämnat efter sig spår i form av klapperfält, eller fornstränder. Större stenfält finns bl.a. Norrskär. Mindre fornstränder, eller djävulsåkrar som de ibland kallas, förekommer över hela världsarvsområdet t.ex. på Mickelsörarna och Valsörarna.

Bild 2: Fornstrand på Boskär, Mickelsörarna.

Där marken har betats eller gräset slagits en längre tid har det bildats ängar. Bete eller slåtter är viktigt för att hålla denna naturtyp ”vid liv”, eftersom det ger nya och ovanligare arter möjlighet att växa här. Ängar finns ofta nära bebyggelse och är i Kvarken väldigt små till arealen. De finns t.ex. på Bodback i Björkö och vid Gårdarna på Södra Villskär på Mickelsörarna.

Hagmarker är en annan typ av betade marker. Här hittar man den typiska ängsvegetationen (bl.a. luddhavre (Helictotrichon pubescens), gulmåra och de ovanligare låsbräkenarter (Bothrychium spp.) mellan glesa träddungar. Björkhagar, ofta med gran, är de vanligaste i Kvarken-området. Om hagmarkerna fortsätter att betas, men i mindre skala än tidigare kan området utvecklas till skogsbete.

Bild 3: Får på bete på Valsörarna

Källor:

Airaksinen O., Karttunen K. (red.), 1999. Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna, svensk översättning (Åhman M. och Stenberg M.) av den finska utgåvan Natura 2000 – luontotyyppiopas, Finlands miljöcentral, Ympäristöopas 46, 194 s. 2001.

Hietikko-Hautala T. 2010. Jääkauden jälkinäytös – Merenkurkun saariston maailmanperintö. Waasa Graphics, Vasa

Rinkineva L., Bader P. 1998. Kvarkens natur. Kvarkenrådets publikationer 10, Vasa